Arkiv för november 23rd, 2010

Kim-dynastins afton

Publicerad: 23/11 21:46

Dag 2 av Sibeliustävlingen har kommit till sin ända och det är dags för kommentarer. Nu har vi kommit till bokstaven k och nästan alla under kvällspasset hette Kim, som man gör i Sydkorea. Men märker man någon skillnad mella dessa Kimmar?

Dalibor Karvay (Slovakien). Något av en virtuosviolinist. Bach spelas med klar vision, om än en aning kraftigt och nyckfullt för min smak. Mozart kände jag inte riktigt igen. Paganinis tjugofjärde kapris fungerade bäst. Där tog han tid på sig för att frasera – och framkallade även lyriska toner. Bra så! Femte kaprisen gjordes rasande skickligt.

Eunice Keem (USA). Spelar bestämt, med enormt självförtroende, kanske även bångstyrigt och inte riktigt med behövlig känslighet.

Kim Bomsori (Sydkorea). Fraserar vackert, gör Bach känsligt och temperamentsfullt, men rätt så grandiost. Mozart är helt fin. Paganinis femte spelas inte riktigt lika rent som de övriga styckena, men nog inlevelsefullt och rytmiskt. Femtonde kaprisen görs med otrolig rytmisk spänst.

Kim Hye-Jin (Sydkorea). Bach börjar lovande med eteriska toner, men mot slutet börjar det tyvärr låta rätt falskt. Mozart spelas med en viss finkänslighet som är högst njutbar. Paganinis trettonde kapris gör hon virtuost, medan sjätte kaprisen är aningen för svår med sina fladdrande fjärilslätta flageoletter.

Kim Jee Won (Sydkorea). Är i och för sig skicklig, gör en själfull Bachtolkning och en Mozart med en massa gott. Men hon har lite skyndsamt i både Bach och Mozart och Paganinikapriserna fungerar tyvärr inte när renheten lider.

Stephen Kim (USA). Han har just fyllt 15 år och är en stor begåvning, som dock inte är redo ännu. Bachadagiot gör han allra bäst, resten av programmet klarar han med darr på ribban, men med hedern i behåll. Låt honom växa några år och han kan bli hur fin som helst!

Viljestarka musiker

Publicerad: 23/11 16:22

Här kort några kommentarer om deltagarna under första halvan av tisdagen:

Sergej Dogadin. En viljestark personlighet, som dock inte spelar så finslipat. Han rör på sig och gestikulerar, han är full av idéer men spelar en aning barskt ännu. Eventuellt intressant i framtiden om han hittar sin nisch.

Yuichiro Fukuda. Något trevande Bach och elevaktig Paganini. Mozart var dock väldigt bra, en av de bättre Mozarttolkningarna som jag har hört i denna tävling. Samarbetet med Raija Kerppo fungerar utmärkt. Mozart spelas temperamentsfullt, inlevelsefullt och hetlevrat.

Emilie Anne Gendron. En mogen musiker, född 1984. Varje ton känns levande i Mozart, Bach tolkar hon likaspå genommusikaliskt. Paganini var välformulerad, men saknade måhända paganinisk glöd och furiositet.

Liana Gourdjia. Intressant ryska, hör till de äldsta i tävlingen (f. 1982). Det finns mycket gott i hennes sätt att frasera och hantera sin violin. Mozart spelar hon elegant, även om kadensen var egendomlig. Allt för många små missar på detaljplanet gör dock att hon kanske inte går vidare.

Danny Gu. Helt kompetent violinist, men räcker det?

Soojin Han. En aning osäker. Bach tolkar hon expressivt. För det mesta spelar hon omsorgsfullt, men för mig känns hon en aning distanserad.

Petteri Iivonen. Ett stark kandidat för semifinalen. Gör måhända små missar och oktaverna kunde vara renare, men överlag spelar han omsorgsfullt och mycket känsligt. Hans styrka är att han vågar ta risker och spela även med svagare nyanser. Iivonens klang är mjuk, inte överdrivet stor. Sin Bach tolkade han insiktsfullt med full förståelse för temauppbyggnaden i fugan. Mozart spelade han full av auktoritet och klassiskt smakfullt. I Paganinis kapris nr 11 kom hans utmärkta rytmsinne till sin fulla rätt, medan sjuttonde kaprisen genomsyrades av en stark framåtanda.

Yles tävlingssidor går det också att se alla tävlandes prestationer i efterhand.