Dramatisk inledning

Publicerad: 30/11 23:45

Första finaldagen avslutades dramatiskt: Bara ett tiotal takter från slutet brast en sträng på Petteri Iivonens violin. Det är inte hela världen – sånt händer – men man skall ha dålig tur för att råka ut för det i Sibeliustävlingens final! Nöden har dock ingen lag och Iivonen visade med en enkel gest att han behövde handräckning av RSO:s konsertmästare Emma Vähälä som förstod att låna sin violin åt honom. Med nerver av stål rodde han kolugnt de sista takterna av Prokofjevs första violinkonsert i hamn. Slutet gott allting gott.

Men också i övrigt bjöd första finaldagen på överraskningar. Vare sig Esther Yoo eller Nancy Zhou, som varit så starka tidigare, fick riktigt lyft under vingarna. I stället var Niktia Borisoglebskij det stora utropstecknet. Nog är det märkligt hur han, efter att ha visat sig tämligen anonym hittills, för första gången visade temperament och känsla i tävlingen. Sibelius violinkonsert spelade med segerviss, berättande ton och här hade han förmågan att förföra lyssnaren i ett sug av toner. Finalen gjorde han eldfängt, som sig bör. Högsta tonerna träffade  inte alltid rätt, men flageoletterna satt som de skulle. Främst av allt tolkade han konserten som en musiker, med gedigen inlevelse.

Yoos Sibeliuskonsert var i och för sig snygg och smakfull, som allting annat som hon hittills spelat, men  spelningen saknade virtuosisk glöd och kändes inte heller direkt egensinnig. Tolkningen kunde dock betecknas som gedigen och djuplodande, och pauserna i fraseringen – stunderna då envar kippar efter andan – var uttänkta och välplacerade.

Nancy Zhou tillhörde också dem som imponerat mera tidigare. Tolkningen av Prokofjevs andra konsert var nog musikalisk och tekniskt säker, men ingen huj-upplevelse. Något av det personliga uttrycket och tolkningen saknade jag.

Och Petteri Iivonens spelning av Prokofjevs första konsert var idiotsäker och mycket musikaliskt utformad – både före och efter att strängen gått av. Prokofjev spelade han med en mestadels fint sjungande ton, tidvis också spjuveraktigt. Själv njöt jag stort av Iivonens spel som var lika bra som i första omgången.

Esther Yoo och Nancy Zhou spelade med HSO under ledning av John Storgårds och Borisoglebskij och Iivonen med RSO under Sakari Oramo. Alla tävlande får spela ena konserten med Stadsorkestern och andra med Radioorkestern. Blir intressant att se om orkester- och dirigentbytet påverkar samarbetet på något plan.