Det är egentligen rätt förvånande hur litet förstahandsintrycket förändras. Jag hade nästan precis samma känsla när jag lyssnade på kvällens tävlande som jag hade när jag lyssnade på dem under första omgången. Så här blev det ungefär:

Andrej Baranov (Ryssland). Skicklig violinist som gör allting massivt. Mina invändningar gäller hans spelning av Saariaho – som kändes ganska långt ifrån den finkänslighet jag i allmänhet förknippat med tonsättaren – och hans Sibelius, som kanske var onödigt muskulös. Hans massiva grepp passade dock i Prokofjevs första sonat, som ger möjlighet till både drömska utsvävningar och frossande i forte. Wieniawskis Polonäs D-dur op. 4 tolkade han passionerat och hängivet, framför allt rasande virtuost!

Nikita Borisoglebskij (Ryssland/Belgien). Rysk, liksom Baranov, men med andra kvaliteter. Jag var förvånad att han klarade sig till semifinal, för han lämnade mig ganska oberörd efter första omgången. Nu visade han sig som en insiktsfull och idérik musiker, som tar allting på högsta allvar. Måhända var hans spelning av Sibelius Souvenir, Tempo di Menuetto och Berceuse op. 79 lite väl seriösa. Boriosoglebskijs tolkning av Prokofjevs första sonat var temperamentsfull och tidvis snillrikare än Baranovs, men inte heller denna gång trängde han riktigt in under huden på mig.

Jinjoo Cho (Sydkorea). Jag blev förtjust i henne redan under första omgången och det intrycket bara förstärktes under andra omgången. Här är en elegant, ung och bedårande violinist. Hon gör musik av Saariaho och andas med i varje fras. Kanske kändes hennes Sibeliustolkningar lite experimentella och inte helt idiomatiska, medan hon nog kunde göra Prokofjevs andra sonat sjungande från första ton. I Saint-Saëns Introduction et Rondo capriccioso bjöd hon på den finaste introduktion vi hittills hört och i capriccioso-delen drog hon ut på tonerna som om hon skulle suga extra länge på karamellen. Cho är bland de mest musikaliska violinisterna i hela tävlingen. Hon spelar så hela kroppen andas och hon blir ett med musiken.

Sergej Dogadin (Ryssland). En utmanande karl: skicklig violionist som spelar expressivt och gestikulerar stort, men jag får ingen kontakt till honom. Beethovens Vårsonat förblir främmande. Sibelius gör han med ett visst djup och en viss melankoli. Tjajkovskijs Valse-scherzo tolkas livat och vilt. Hans starkaste insats gör han i Saariaho, där han lyckas bibringa något av det där magiska skimret som en god Saariahotolkning skall ha.

På lördagen står Emilie Anne Gendron (USA), Liana Gourdjia (Ryssland) och  Soojin Han (Storbritannien/Sydkorea) i turen kl. 10. Petteri Iivonen (Finland), Dalibor Karvay (Slovakien), Kim Bomsori (Sydkorea) och Kim Hye-Jin (Sydkorea) spelar under kvällspasset kl. 17.