Först tänkte jag att man nog kan glädja sig åt de där små söndagsskolebarnen från Lettland, som har en väldigt vacker klang som redan konstaterats i denna blogg. Ungdomskören Maska bjöd först på ett upplägg med idel välklingande stycken av mer eller mindre stora okändheter. Peteris Butans Sakuma bija Vards klingade väldigt väldigt bra, medan Ugis Praulins Gloria var fint och sådär minimalistiskt lekfullt. Men så kom avslutningen, en sats ur Peteris Vasks Konsert för kör och dirigent, där söndagsskolebarnen minsann kastade loss och publiken blev tagen på sängen. Det var idel gnäll och gläfs och plötsligt lät de som de värsta gnällspikar som höll torgmöte på öppen plats. Det hela var förstås noga iscensatt och utföll som en perfekt avslutning på första ronden i finalomgången i Harald Andersén-tävlingen här i Sibelius-Akademins konsertsal.

Det skall sägas att det fortfarande är lätt att bli förtjust i den lettiska kören, speciellt i flickrösterna som är underbart välklingande, både under ledning av ordinarie dirigenten Jānis Ozols och av hans assistent Laura Jēkabsone.

Också dagens två andra körer som sjungit hittills gladde. Schola Cantorum var nu betydligt mer övertygande än igår och det enda som jag egentligen hade att invända mot gällde sopranerna, som nog nådde upp till skyhöga höjder men som kändes lite ihåliga i klangen. Mansrösterna och alterna var däremot föredömligt goda och tonträffningen var solid och träffsäker i 99 procent av fallen. Något av det finaste var körens utmärkta diktion och samstämmighet, där man bevisade att man minsann kan andas som ett enda instrument. Dirigenten Tone Bianca Dahls grepp var säkert och proffsigt. Repertoarvalet med Pulencs G-durmässa, körens grundare Knut Nysteds If you receive my words och Frank Martins Mässa för dubbelkör a cappella kändes också bra.

Estniska kören Voces Musicales serverade också ett fullgott tävlingsprogram med Sven-David Sandströms pastisch Hear my prayer, som förvränger renässansvokalpolyfonin till skrikiga sopraner och smärtfyllda utbrott. Överlag satsade man mera på det diffusa och abstrakta under dagens set, där Claude Debussys Trois chansons de Charles d’Orléans ingick som ett led. Det finaste inslaget var en sats ur Veljo Tormis Jaanilaulud där kören överträffade sig själv och sjöng en otroligt krävande sats med idel parallella ackord snyggt och träffsäkert. Avslutningen var mycket majestätisk under Risto Joosts ledning.

Till näst återstår finalprestationerna av Choros Amici från Storbritannien, danska Kammerkoret Hymnia och New Dublin Voices. Missa inte att följa med tävlingsbidragen live på www.siba.fi/sibatv om du inte gör det redan!