Hbl Kultur slår vakt om ditt semesterordförråd. I dag varnar vi för glupskhet på Sverigebåten.
Högsäsong råder för färjetrafiken över Ålands hav och trängsel kring de dignande bufféborden är ofta olidlig. I färjornas matsalar märks ingen större skillnad mellan finländare och svenskar – alla verkar vara överens om vikten av att förse sig med så mycket mat som möjligt ”för att stå sig” antingen över den kommande dagen, eller över natten.
Men där vi talar om stående bord väljer svenskarna att prata om gående bord. Det stående bordet är en finlandism, härledd från finskans seisova pöytä (som inte heller det är korrekt, seisomapöytä heter det) och betyder motsatsen till att bli serverad medan man sitter till bords. Däremot är det givetvis så att man sätter sig till bords efter att rikligt ha försett sig vid det stående bordet.
Det gående bordet är en mycket roligare språkbild även om matgästerna kring ett buffébord tenderar att otåligt knuffa varandra framåt i stället för att civiliserat röra sig i ordnade led.
Nackdelen med stående och gående bord är hur som helst att de flesta tenderar att äta för mycket. Den som har vett att hejda intaget av föda mår bättre än matvraken.
Synonymen smörgåsbord har för övrigt slagit igenom i det engelska språket, ofta då i helt andra sammanhang än matmässiga. I The New Yorker läste jag förra veckan en annons som gjorde reklam för en samling med de bästa artiklarna ur tidskriften – ett ”smorgasbord of published work from every age”.
Annika Hällsten
tel 09-1253 232, annika.hallsten@hbl.fi