Språkhyfs: Svansföring

Publicerad: 01/07 15:37

Hbl Kultur slår vakt om ditt semesterordförråd. I går var det kiva, i dag lär vi oss höja. (Texten publicerades i papperstidningen den 24.6.)

För några år sedan berättade någon politisk kandidat om sitt främsta mål som var att ”höja svansföringen”. Om det uttrycket har något innehåll, är det inte genom vad det direkt berättar, för det enda konkreta innehåll det har är väl ”jag vill försöka vara duktigare än de icke-duktiga”.

I Svenska Dagbladet talades det analogt vid något tillfälle om att ”höja lägstanivån”.

Uttrycket ”svansföring” får sin enda betydelse genom sina konnotationer. Om någon talar om ”svansen i vädret” tänker jag på Nordens kändaste katt Pelle Svanslös, som trots att han saknar denna kroppsdel blir hjälte inför ovänkatterna, vars ständiga tillkortakommanden snarare får deras svansar i vädret att framstå som, ett svansande.

Och då kommer vi till andra konnotationer hos ordet svans som kanske är ofrivilliga. Om det första djur man tänker på är hund och inte katt får en rörlig svans i vädret en helt annan funktion. Vilken politiker vill säga att den själv svansar. Ändå är ”lobba” i praktiken kanske inte så långt från ”svansa”.

Ännu mer ovälkomna kan associationerna bli om man t.ex. visualiserar bilden på en viss t-tröja jag emellanåt ser gå förbi, med några glada kattansikten framtill, och på baksidan några lyfta svansar med färska bajsspår.

Robin Valtiala