Arkiv för juli, 2009

Mirjam Helin-tävlingen

Publicerad: 31/07 15:24

Den sjätte Mirjam Helin-tävlingen börjar på lördagen den 1 augusti, då de unga sångarna anmäler sig på tävlingens kansli och ordningsföljden i tävlingen bestäms genom lottdragning. Första omgången börjar sedan på måndag och pågår hela veckan 3-6.8 kl. 11 och kl 18 på Sibelius-Akademin i Helsingfors.

 

Andra omgången äger rum den 8-9.8 vid samma klockslag 11 och 18 – och finalen den 12 augusti kl. 18. Mellan andra omgången och finalen håller några av jurymedlemmarna mästarkurser 10-11.8 kl 13.

 

Ett mått på en sångtävlings betydelse är pristagarnas fortsatta karriärer. Förra tävlingen vanns på damsidan av den kubanska koloratursopranen Eglise Gutiérrez som i år varit aktuell i Nyslott som Lucia di Lammermoor, som Årets artist och med en egen konsert. Hon ser i höst fram emot sin debut på Covent Garden.

 

Tävlingen arrangeras nu för första gången utan sin grundares – Mirjam Helins (1911-2006) – närvaro.

 

Jag skall återkomma med information och stämningar från tävlingen, då den kommer i gång.

 

 

Jan Granberg

Verskedjan, 31 juli

Publicerad: 31/07 00:41

27.
Sommarn är en fort berättad saga,
ljuvlig, men ger också skäl att klaga:
Tidigt slutar nätterna att ljusna,
många bär är mestadels förfrusna.
Men svampsås går det alltid an att laga.

Lars Huldén

Verskedjan, 30 juli

Publicerad: 30/07 00:41

26.
Men dikter om sommarn kan lätt bli så trista
Hur skriver man bäst om att charterturista?
Om sommarstugor och kokt potatis
Och svamp i skogen, som växer gratis?
(Så tur att poeter har gnista!)

Stella

Verskedjan, 29 juli

Publicerad: 29/07 00:00

25.
Stopp och belägg, det är sommar än!
Sent stiger sol i december, men
nu har vi ljuset och doften och grönskan.
Njuta av nuet och här är min önskan
både idag och sen.

Henrik Huldén

Verskedjan, 28 juli

Publicerad: 28/07 00:38

24.
Julis ljus och värme
är inte Julens. Däremed
är ingalunda sagt att
etymologiskt, hm, betraktat
det vore skilda ord, förstår den ferme.

Lars Huldén

Hälsningar från Nice

Publicerad: 27/07 16:59

villa-saint-exupery1

Hej,

I dag tar jag det lugnt, skriver från min säng, placerad i ett ganska sjabbigt, men helt sympatiskt källarutrymme. Hostellet Villa Saint Exupery, där jag bor, är berömt för sin gästvänlighet, trevliga personal, och förmånliga bar (mer om det senare). Jag trivs.

De flesta jag mött här är engelskspråkiga, många från Sidney. En av mina första dagar här hoppade jag på bussen till Eze tillsammans med australiensiska Angela och Brianna, som dagen innan firade 21-årsdag. Vi åker ca 30 min österut, upp till Eze, för att lära oss mer om tillverkning av parfymer.

Parfumerie Galimard framställer sina dofter i parfymstädernas parfymstad, Grasse. Blommorna växer och skördas på fält här i närheten, just nu är det jasminsäsong. Brianna och Angela är ute efter souvenirer till nära och kära där hemma eftersom resan början närma sig sitt slut. 50ml fint förpackad ”Grasse à Toi” blir en bra gåva till systern. Kom bara ihåg att transportera den riktigt riktigt försiktig. Viktigt! Men det hela blir bara både komiskt och hemskt tröttsamt då expediten (med kunskaper i ryska/ryskt ursprung?) drar ut, och drar ut på det hela. Det slutar med att vi stannar där halva dagen. Det finns en scen, ganska i början av underbart julromantiska filmen Love Actually där Mr. Bean paketerar och paketerar ett smycke i all oändlighet, mitt i julstressen. Jag kan inte beskriva det bättre än så.

På bussen tillbaka sitter samma expedit, som nu slutat för dagen. Vi passerar klippan Grace Kelly körde in i. Sen äter vi picknick på den steniga stranden.

Jag reser ensam (inte ”själv”, som många rikssvenskar jag träffat frågat) och hyfsat snålt. Oftast klarar jag mig genom dagarna på lite frukt, yoghurt och baguette från närmaste supermarché. Och typiskt nog tar kamerans batterier slut juust då jag slagit på stort och beställt une salade niçoise s’il vous plaît på en turistig uteservering i Vieux Nice.

Kanske dags att bryta upp och gå ut i värmen – det speciella ljuset som omger Nice med omnejd. Hittills är dagens planer begränsade till en drink nån gång i skymningen, i Monaco. Om jag bara kan gräva fram något ur ”rinkan” som duger på de fina restaurangerna.

A bientôt!

Lorna

YouTube Preview Image

P.S. Klicka på flickan i parfymbutiken ovan för att se ett litet bildspel från dagsutflykten.

Språkhyfs Undermjölk

Publicerad: 27/07 13:20

Hbl Kultur slår vakt om ditt semesterordförråd. 
I dag diskuterar vi bakteriekultur.

Undermjölk (eller bottenmjölk) heter den lilla slatt av gammal fil som behövs i bottnen på en skål med mjölk för att den ska förvandlas till ny fil. Undermjölken är länken som för syrakulturen vidare från generation till generation, och fil i Finland är en annan sak än det svenskarna kallar filmjölk eller långfil.

Fil är en portionsskål med grädden som ett sammetstäcke över det syrliga resultatet av en bakteriekulturs arbete.

En bekant berättar att hans mamma under efterkrigsåren måste posta plumppapper doppat i undermjölk till en släkting i ”det vad syrliga mjölkkulturer gäller underutvecklade Sverige” för att denna skulle få rätt fason på sin fil.

Ännu på 60-talet visste alla vad undermjölk var, eftersom man lagade fil själv. Filskålarna med undermjölk och mjölk sattes i en för ändamålet designad ställning på en lagom varm plats, och filen åts nästa dag med t.ex. blåbär. Var det åska i luften kunde bakterierna inte göra sitt jobb, och filen blev vattnig. Då kunde den vispas – klappas upp – till ett slags surmjölk i stället. Filen var en typisk landesak, som förutsatte att man hade en mjölkbonde i närheten.

Jag föreställer mig att dagens stora filproducenter Valio och Ingman värnar om sina respektive undermjölkar (på finska ”viilinsiemen”) med professionell omsorg. Och tänk på den fina metaforen ”lugn som en filbytta” – skvalpar inte, dallrar inte, glider blott försynt långsamt ut i en pöl om den stjälpes ur sin skål.

När jag var liten åt alla barn massor av fil för att de var lydiga och förnöjsamma, eller för att de fick ösa massor av socker på den. I dag äter många vuxna industriell fil eftersom den är mild i magen och laktosfattig.

Filen är en vanesak, som rågbröd eller stavgång och belönande på sikt. Vi ska vara stolta över vår förtrogenhet med dess fräscha slemmighet. En annan bekant berättar om engelska gäster som under ett besök på ett finlandssvenskt lande kväll efter kväll bjudits på fil till kvällsmat.

Efter en vecka meddelade gästerna att det fanns ”this terrible thing” som de måste få tala om: ”about how we feel about fil”.

Pia Ingström

pia.ingstrom@hbl.fi